1887-2000
You are now standing in front of the editorial office of the newspaper Arbetet.
Arbetet was first published in Malmö on 6 August 1887. Axel Danielsson was the founder and served as the editor-in-chief between 1887 and 1889. The paper had a social democrat leaning and had an official affiliation with the Social Democratic Party. The target audience of Arbetet was not only Malmö workers but also economically subordinate middle-class. Bengt Lidforss was among the contributors of Arbetet. He published articles about natural sciences and political, philosophical and literary issues. Frans Nilsson served as the editor-in-chief of Arbetet who assumed the post in 1961. From 1980 to 1990 Lars Engqvist was the editor-in-chief.
In the 1980s Arbetet enjoyed high levels of circulation and readership. In 1998 the paper had a circulation of 54,000 copies on weekdays and 58,000 copies on Sundays. Arbetet ceased publication on 30 September 2000 soon after it went bankrupt in August 2000.
Although it had been in existence for 113 years the Malmö newspaper Arbetet was in its death throes by September 2000. LO, The Swedish Confederation of Trade Union, refused to offer any financial help. The turning point comes when a well-known building contractor is prepared to invest 40 million SEK and hope is rekindled. But on September 30, 2000, the last issue of Arbetet will be released. The edition was then less than 40,000 copies per day.
In collaboration with WG Film AB.
Du står nu framför ingången där Malmötidningen Arbetets redaktion låg.
Arbetet startades år 1887 av Axel Danielsson och utgavs en gång per vecka. Den trycktes i de lokaler där Biograf Panora idag ligger och redaktionen låg i samma hus som du nu har framför dig. Från och med 1890 blev den en dagstidning och gavs ut månd - lörd. Först 1945 utkom tidningen även på söndagar. Från 1966 gavs en västsvensk edition ut, Arbetet Väst. Tidningens täckningsområde var framförallt Malmö, Lund och Göteborg.
Som socialdemokratisk tidning i en av Sveriges största städer hade Arbetet ett starkt inflytande jämfört med motsvarande lokaltidningar i andra städer. Chefredaktören under 1970-talet, Frans Nilsson, och Olof Palme umgicks flitigt med varandra även privat och många utspel av socialdemokratiska statsråd och politiker publicerades först i Arbetet.
Tidningen var under slutet av 1980-talet den största skånska lokaltidningen med en upplaga på omkring 116 000 exemplar per dag.
1992 gick A-Pressen i konkurs. Detta drabbade även Arbetet, men tidningen räddades av Skånes näringsliv och av lojala prenumeranter. Den drevs vidare av Nya Arbetet AB. Tidningen gjorde dock betydande förluster i upplaga och inte minst annonsintäkter i den då rådande djupa lågkonjunkturen. Arbetet fick mest presstöd av alla dagstidningar, men 1994 avpolletterades flera personer i ledningsgruppen som också genomdrev tydliga redaktionella förändringar. Det lokala nyhetsmaterialet drogs ner och ersattes med ekonominyheter. För att ytterligare markera förändringen bytte tidningen namn till AN, Arbetet Nyheterna. Förändringen uppskattades inte av läsarna och annonsörerna, vilka flydde tidningen. Trots utökat presstöd gick tidningen back med tiotals miljoner om året. Upplagan mer än halverades på några få år.
I ett sista försök att rädda tidningen och vinna tillbaka annonsörerna och läsarna återtogs 1999 det gamla namnet Arbetet och tidningen övergick till tabloidformat, men i september 2000 är katastrofen ett faktum! Tidningen Arbetet hotas av akut nedläggning efter 113 år som framstående opinionsbildare och LO vill inte skjuta till pengar. Plötsligt träder miljardären Percy Nilsson fram och erbjuder 40 miljoner till tidningens fortlevnad och än en gång väcks hoppet. Men den 30 september 2000 utkommer det sista numret av Arbetet. Upplagan var då mindre än 40 000 exemplar per dag.
I samarbete med WG Film AB.
