Flera år bor Kristina i slottet med sin galna mamma. När hon är 10 ser Axel Oxenstierna äntligen till att eländet tar slut och hon tas om hand av sin faster istället. Nu ska här byggas en regent. Och hon får två lärare som kommer att betyda mycket för henne. Den ena är Oxenstierna själv som lär henne politik, statskunskap, krigskonst och historia. Han räknas som Sveriges genom tiderna mest lysande statsman, så det var ju inte illa. När hon är 13 börjar han trimma in henne i hennes offentliga sysslor. Och han är så nöjd med henne att han kallar henne:
”Ett extraordinärt ståtligt ingenium… hon är alls icke som en kvinna”
Den andre läraren är Johannes Matthiæ, en potatisnäst biskop som lär henne språk, teologi och filosofi. Honom gillar hon så mycket att hon kallar honom "pappa". Det är från honom hon får upp ögonen för filosofiska och religiösa frågor. Minns du vad jag sagt om protestantismen här på den här tiden? Stenhård och dystert, snudd på fanatisk. Men runtom i Europa finns det folk som tänker annorlunda, mer tolerant. Dom kallas synkretister och dom är biskopen inspirerad av. Hade prästerskapet i Sverige fått bestämma hade han inte kommit i närheten av den här lilla tronföljaren. Men han har fått jobbet av självaste Gustav den store så det är inget att göra. Medan prästerskapet gnisslar tänder på avstånd kan "pappa" viska om tolerans och respekt för andra religioner till lilla Kristina. Som visar sig vara jättebegåvad, inte minst inom språk. 9 språk lär hon sig: svenska, danska, tyska, franska, italienska, holländska, spanska, latin och grekiska. Och lite grann finska och hebreiska.
Men det är alltså Oxenstierna som uppfostrar henne till regent. Och när hon fyller 18 är det dags. Då är hon myndig och väldigt redo. Men då blir de, om inte fiender så i alla fall motståndare. För Kristina vill regera och hon vill göra det själv. Det är nog inte många tonårstjejer som skulle våga stå upp mot en 61 år gammal statsman av Oxenstiernas kaliber. Men Kristina är orädd, kunnig, mycket vass i repliken men också smart nog att tidigt lära sig tigandets konst. Att låta andra tala först, avvakta, invänta rätta ögonblicket och sen slå till. Man kan ju undra vad den mäktige Oxenstierna tänkte om att se sin elev gå om sig så snart?
”Ett extraordinärt ståtligt ingenium… hon är alls icke som en kvinna”
Den andre läraren är Johannes Matthiæ, en potatisnäst biskop som lär henne språk, teologi och filosofi. Honom gillar hon så mycket att hon kallar honom "pappa". Det är från honom hon får upp ögonen för filosofiska och religiösa frågor. Minns du vad jag sagt om protestantismen här på den här tiden? Stenhård och dystert, snudd på fanatisk. Men runtom i Europa finns det folk som tänker annorlunda, mer tolerant. Dom kallas synkretister och dom är biskopen inspirerad av. Hade prästerskapet i Sverige fått bestämma hade han inte kommit i närheten av den här lilla tronföljaren. Men han har fått jobbet av självaste Gustav den store så det är inget att göra. Medan prästerskapet gnisslar tänder på avstånd kan "pappa" viska om tolerans och respekt för andra religioner till lilla Kristina. Som visar sig vara jättebegåvad, inte minst inom språk. 9 språk lär hon sig: svenska, danska, tyska, franska, italienska, holländska, spanska, latin och grekiska. Och lite grann finska och hebreiska.
Men det är alltså Oxenstierna som uppfostrar henne till regent. Och när hon fyller 18 är det dags. Då är hon myndig och väldigt redo. Men då blir de, om inte fiender så i alla fall motståndare. För Kristina vill regera och hon vill göra det själv. Det är nog inte många tonårstjejer som skulle våga stå upp mot en 61 år gammal statsman av Oxenstiernas kaliber. Men Kristina är orädd, kunnig, mycket vass i repliken men också smart nog att tidigt lära sig tigandets konst. Att låta andra tala först, avvakta, invänta rätta ögonblicket och sen slå till. Man kan ju undra vad den mäktige Oxenstierna tänkte om att se sin elev gå om sig så snart?
